Du hittar FSI:s månadsbrev HÄR.

Generalsekreterarens hälsning

Igen en gång kan man konstatera att idrottsåret som gått varit ett framgångsrikt år för den finlandssvenska idrotten, inte bara inom FSI:s egna medlemsförbund utan överlag inom idrotten i Finland. Jag har många gånger funderat på vad det kan bero på att man inom idrotten på finlandssvenskt håll presterar år efter år betydligt bättre än vad man egentligen borde göra om man ser på antalet personer inom populationen. Det kan inte bara vara så att det råkar finnas flera duktiga idrottare i Svenskfinland än i övriga Finland, det kan inte heller bero på att man på finlandssvenskt håll skulle ha mera ekonomiska resurser. Visst gör en tränare underverk men det kan inte vara så att vi i Svenskfinland skulle besitta några hemligheter om träning som ingen annan vet.

Framgång är inte beroende av en faktor. Till framgång behövs många små delar som i en helhet gör det möjligt för en ung idrottare att nå toppen. Här tror jag faktiskt att man inom Svenskfinland redan sedan många år tillbaka jobbat, kanske i det omedvetna, helt enligt den modell HUMU-gruppen tog fram i sin rapport: idrottarens stig (övers. fi. urheilijan polku). Varje ung idrottare har en förening där den kan känna sig trygg och det finns nätverk som stöttar och hjälper. I varje förening finns kunniga tränare som i vått och torrt ställer upp då dessa unga idrottare behöver hjälp. Det finns system som gör det möjligt för en idrottare att gå i skola och samtidigt även idrotta. Ja och självklart har vi motiverade unga idrottare som vill pröva på idrott som mera än en hobby. Det är vad vi lyckats med i Svenskfinland och det är allt detta som gör att vi presterar mer än vad matematiken säger att vi borde göra.

Ändå saknar jag en pusselbit i det annars så fina och vackra pusslet, nämligen respekt. Veikkaus vd Risto Nieminen talar ofta just om respekt inom idrotten. Vi skall visa respekt till idrottaren och till alla som jobbar med idrott men vi skall även visa respekt inom och mellan oss som följer med idrott. Idrottaren själv bör visa respekt till sin omgivning och sig själv. Det är via detta som man kan ta steget ut och prestera ännu bättre. Det räcker inte bara med att stå på salutorget och skrika i högan sky då Finland tagit VM guld i ishockey, vi skall även våga stå på Salutorget och heja på vårt lag fastän Finland kommer fyra. Vi behöver bygga en kultur inom idrotten där vi inser att alla vi som på ett eller annat sätt medverkar för att idrotten skall må bra i Finland bör respekteras och att man tillsammans är mycket starkare än ensam.

FSI har utlyst 2012 till föreningarnas år och jag hoppas att man via det otroliga engagemang som vi har inom de finlandssvenska idrottsföreningarna skall kunna lägga den sista pusselbiten i vår idrottshelhet. Genom att tillsammans visa respekt och via att tillsammans utveckla och stöda idrotten kan vi i framtiden även njuta av alla idrottsframgångar inom den finlandssvenska idrottsfamiljen.

Jag gratulerar alla premierade på Idrottsgalan och tackar alla deltagare för en trevlig fest. Därtill vill jag önska alla ett spännande idrottsår tillsammans med FSI!
Miche